Soffbord och ingen bebis.

Imorgon kommer min stationära maskin and I figure en dag med pyttetangentsblogg får vällan gå. Jag har varit uppe sedan åtta trots att jag inte har något att göra.

Det är den nittonde idag. Det är det beräknade datumet för Elviras kläckning och jag tycker gott hon kan skynda på lite för jag är rackarns nyfiken på vem det är som har bott i henne hela året.

Lägenheten tar form. Det borde den väl har gjort för längesedan egentligen, men nu jävlar. Hanna och jag ska till Ikea idag,med hennes pappa, och igår var vi på Holmens och bestämde oss för ett soffbord som jag och min pappa ska hämta imorgon. Vi hade nästan bestämt oss för ett ganska anskrämligt glasbord (glasbord i allmänhet är ju ganska obehagligt och sällan tilltalande) när vi återupptäckte ett hörn av butiken som vi tidigare avfärdat som värdelöst. Kanske var det för vi gått upprätta som riktiga människor första gången vi gick förbi, medan vi nu istället kröp på alla fyra. Bordskivan var ganska otrevlig, i ett liksom rödblankt trä. Faktiskt riktigt ful. Men krypandes på golvet noterade vi att borsskivan omöjligt kunde höra till bordets underrede som var i teak och såg omisskännligt danskt ut. Fästena mellan underrede och skiva såg också rackarns hemmagjorda ut. Vi kommer ju tyvärr aldrig få reda på teakbordets ursprung eftersom brännmärken and such alltid sitter på bordsskivan. Men snyggt som as kommer det bli när jag är färdig med det. Underredet ska naturligtvis förbli orört, skivan svart och högblank, jag har just nu en fäbless för pianolack...

Puss.