HÅRT MOT HÅRT MOT ENSAMHETEN

Här skrivs minsann inte mycket. Idag har jag suttit på Cybtekk Hair Studio i fyra timmar, varav merparten med benen i kors - till Anton Hernows förtvivlan. Nu ser jag ut som en manga-pudel, vilket faktiskt inte är så negativt som det låter, utan rentav lite gulligt.

På vagnen hem var det ett barn som grät. Min första impuls var att strypa både barnet och dess mor. Min andra impuls av att tugga fradga och rulla vildsint med ögonen. Jag gjorde allt detta, åtminstone på ett mentalt plan. Jag skulle säkerligen bli en god mor.

Idag tänker jag fly fältet, medelst tåg. Fälttåg tänker ni då. Idioter. Mer ett sådant som går som på räls. Till landet där islandshästarna bor.

Det vill säga Dalsland.

Puss.